Rev. 130101.

Detta är min hemsida. Den kommer under 2013 att uppgraderas vid varje månadsskifte. Sidan börjar med det sorgligaste jag vet. Därefter kommer bilder och texter om allt möjligt. Dock inte om vad jag åt till middag eller när mina barn fyller år
.
Mänskligheten låter nu medeltemperaturen på jorden öka med 4 grader Celsius och naturen degraderas till en fattigstuga. För den heliga tillväxtens och kapitalismens skull. Innebärande natur- och människokatastrofer om 50 eller 100 år av en aldrig skådad omfattning. Detta görs i Sverige med den stora majoritetens och riksdagens goda minne, dvs med berått mod. I riksdagen i detta det jämställdaste av länder finns, påpekar Gudrun Schyman, inget feministiskt parti men väl ett rasistiskt. I detta det miljövänligaste av lände finns inte heller  något förändringsinriktat miljöparti. Inget som försöker ändra samhällsmaskineriets grundvalar eller tillväxtens logik. Inget som genomskådar diskursen.

jag har inte någon Mamman och Pappan var är Mamman i den nu oändligt utspädda röken från krematoriet iaskan i jorden nej Mamman finns inte där heller Mamman har upphört tänker jag för mig själv långt borta i skogen det är tråkigt när man blir äldre så många saker som upphör en omtyckt restaurang till exempel finns inte kvar där ligger nu ett kontor för energisparlösningar restaurangen har upphört liksom åttans spårvagn från Södersjukhuset till Gärdet för att inte tala om gamla åttans spårvagn från Skarpnäck till Slussen tänker jag borta i skogen till och med bortanför älgarna och så undrar jag när man är så ensam om man får rösta på fi fast man runkar på sig själv och Mamman och Pappan upphört allt är supersvårt Derrida sade att de spår vi sätter i rummet är bevis på att vi existerar spåren är nödvändiga då tänkte han nog på domkyrkor romaner och vackra stängsel av ene men jag lämnar smutskläder brödsmulor och tumavtryck efter mig lite spikar och en och annan bräda då är det inte så kul att veta att man existerar och var går gränsen för de värda spåren och dom andra domkyrkor förstås där är det ingen tvekan men en slarvig anteckningsbok på köksbordet med knappt läsbara telefonnummer till polska tandläkare kan det vara något och nu har alla människor gått hem till sig och älgarna också bara jag är kvar i skogen jag är som åt i åthutet varje dag skriver någon i Dagens Nyheter att nu får det vara nog så kan vi inte ha det med ett socialförsäkringssystemsom alla fuskar i och vart skulle det leda om tokfeministerna tilläts bilda parti och ena dagen är alla idioter som inte förstår att kvinnoförtrycket är systematiskt och hotar all jämställdhet som hittills uppnåtts vilket nästa dag i stället gäller de som inte fattar att det heter gender för att inte tala om alla de artiklar som hänger ut ansvarslösa socialkonstruktivister och andra relativister då är det mig dom är ute efter det är mig de hutar åt hutet i världen kan vara stort som stenbumlingar eller litet som järnfilsspån men det är negativt laddat och mitt i alltihopa står jag som ett stort dumt och positivt laddat åt och suger åt mig hutningarna nytt stycke här: vilket kanske är bra eftersom jag är ganska gammal och på så sätt håller undan hutet från ungdomen som måste orka leva och göra karriär himla orättvist är det i alla fall att jag fick Eva orättvist mot alla andra mera värda män och nu är det alldeles svart i skogen tur att jag har min lilla ficklampa och min lilla kompass fast

nej det hjälper ju inte att jag står här mitt i skogen och lyser på min kompass och inte förstår jag vad som menas med trans homo och superextra hur går det till har man snopp eller inte och kan man ha en sådan på sig bara ibland jomenvisst jag är beredd att stödja dom också finns dom bara här ska ingen behöva känna sigförtryckt av mig i alla fall någon måste lära mig väldigt mycket känner jag i går såg jag två bra filmer en tolvtimmarsfilm om en solförmörkelse i realtid i södra England som inte ville sig riktigt solförmörkelsen alltså så då riktades kameran i stället mot ömsom en telefontråd och ömsom en hage med kor det vare jättevackert och ganska vilsamt men läskigt i alla fall hur skulle det gå skulle kon komma upp igen när hon lagt sig och skulle verkligen de stora måsarna kunna hålla balansen på de tunna trådarna jag ska inte berätta hur det gick däremot måste jag ställa några frågor om den andra filmen som handlade om en grupp nakna indianer i det inre av Brasiliens djunglar och om att när de unga männen var glada så duttade dom på sig röda fläckar över hela kroppen i ett tätt tätt mönster så det såg ut som mässlingen snyggt blev det men varför gjorde dom det och varför hade männen i byn penisfodral som inte satt fast runt penisarna utan utanpå liksom ja det var också vackert inte tu tal om den saken men jag förstod aldrig hur dom satt fast och hur det fungerade när dom hade stånd ja det var mycket jag inte förstod men å vad vilda dom var och vackra tänker jag så här dagen efter och nu är det verkligen becksvart i skoge

 

lars orrskog sköntorpsvägen 72 s12038 årsta 0722020004
lasse@lasseorrskog.se